Livet kan ta snabba vändningar

Bilderna är tagna hemma hos mommo å moffa

I början av förra veckan var det som en lycklig aura hade lagt sig över vårt hem, solen sken och värmde oss så gott och vi hade hittat ett jättemysigt smultronställe, men lyckan försvann sedan på onsdag natt när min lilla vovvsing vaknade och kräktes. Sedan fick han ett krampanfall och jag trodde att hans sista stund var kommen. Många tankar hann gå igenom mitt huvud (trots att anfallet nog inte varade i mer än 1 minut), jag insåg att vi inte skulle hinna till blå stjärnan, och jag undrade om hans korta liv sluta så här smärtsamt?
Efter diverse veterinärkontakter mår han nu bra, och vi ska ta nya prover om en vecka och då får vi vår slutgiltiga dom.

Jag kommer skriva mer om detta en annan dag men jag vill avsluta dagens inlägg med något roligt som hände igår! Jag la ett viltspår till Zixten (har inte gjort det på över ett och halvt år) och han älskade det! Han var så stolt och glad över sin rådjursklöv som han fann! Att se den glädjen - det är lycka det!

Man vill ge så mycket!

För ett år sedan hade jag precis börjat komma in i hundvärlden med allt vad det innebär, och som ny hundägare visste man inte alltid vad man skulle fråga andra mer erfarna hundägare om. Därför kan det vara svårt för en nybörjare att ställa alla de där kloka frågorna om långsiktig träning, istället tänker man kanske mer på vardagsproblem som man, chockad, inte hade räknat med att den söta lilla valpen skulle ställa med. Nu börjar jag känna att jag har bättre koll och hänger med i svängarna när någon pratar om olika lydnadsbegrepp, men jag har märkt att jag känner ett sådant sug över att hjälpa andra med hundträning och sprida positiva träningsmetoder. Dock är det viktigt att inte pracka på någon denna kunskap utan mer ta det pö om pö, och inte glömma av att berömma hundtränaren! Jag tror att det är minst lika viktigt att vi människor får positiv feedback av varandra som hundarna, för det är ju inte kul att träna ihop med någon som bara spelar "viktigpetter". 

Idag har jag iallafall funderat lite över hur man kan göra teoristunderna på hundkurser lite mer lärorika, för min erfarenhet är att de inte ger så mycket och det vill jag ändra på! Ofta ingår eller rekommenderas det kurslitteratur inför en kurs och det är ju perfekt att utgå ifrån den i diskussioner eftersom att alla har en chans att läsa på om det som sägs! Jag har några ess i rockärmen med lite pedagogiska sätt hur man kan hjälpa folk att lära sig mer om hund, men vänta! Nu försöker jag pracka på andra min kunskap! Jag tror jag får fundera vidare på hur man på en lagom nivå kan ge andra värdefull kunskap, och utan att det känns för jobbigt för hundträning ska ju vara kul!

Vilken underbar kväll =)

Att bada är en stor passion för labradorer. Zixten är dock ganska måttlig med denna aktivitet om man jämför med andra labbar =)

Hålla bollar kan Zixten göra. 

Och hämta dem också!

Vi gjorde sitt-kvar-övningar...

... Och några inkallningar ;)

När man har jobbat en hel dag vill man ibland bara ta det väääldigt lugnt när man kommer hem, men med en solig dag som denna så måste man ju ta tillvara på tillfällena som ges med att vara ute och få lite sol på sin bleka hud. Så 1,5 timma var vi ute och grillade, badade, promenerade och övade (på några få övningar). Jag har gjort ett veckoschema mån-fre och planerat några små övningar som jag och Zixten ska träna på varje dag och idag var det "sitt kvar" som stod på agendan. Jag ska öva på olika avstånd, varierande tid men även köra när han sitter bredvid mig tittandes på mig. Någon gång trodde Zixten att han skulle komma till mig för han gjorde en inkallning, då fick jag lugnt men bestämt gå tillbaks med honom till den plats där han skulle sitta och när han lyckades sitta kvar fick han belöning.
Väldigt enkla övningar kan det ju tyckas men ofta glömmer man att träna på dessa ordentligt och en dag så upptäcker man att de inte är så inlärda som man trodde. Jag märkte exempelvis på Zixten att han hade lärt sig ungefär hur lång tid det brukar ta innan jag ropar "hit", så denna tid behöver jag verkligen variera så att han inte tjuvstartar.
Jag har upptäckt att jag inte behöver planera mina lydnadspass till punkt och pricka för saker som är roliga tränar vi på ändå, så dessa behöver jag inte skriva ner utan det är de där lite "tråkigare" övningarna som jag behöver lägga mer tid på och skriva ner så att jag påminner mig själv om att öva på dem. Jag har även taktiken att det är bättre att jag skriver ner några få punkter så att jag verkligen genomför dem istället för att skriva ned en massa som jag ändå aldrig kommer hinna med att träna på.

Nu blir det mys i soffan =) Jag får min belöning med en labbe i knät efter att jag gett honom det han vill ha i form av träning och aktivitet. Tänk på det alla gossesugna ;)

En helg med mycket störningsträning

"Men så här är min hund aldrig hemma!" Är en ganska vanlig kommentar bland nya kursdeltagare (och jag tror till och med att jag har använt den själv också) när de blir förfärade över hur busiga deras hundar blir vid mycket störning. "Min hund kan sitt i vanliga fall" är också en vanlig kommentar många kör med när deras hundar inte lyckas sätta sig ned på kommando bland andra hundar. Att man behöver LÄRA hunden att den ska sitta på kommando i många olika miljöer var en helt ny sak som jag fick lära mig som valpägare. Bara för att hunden kan "sitt" hemma i lägenhet/huset så behöver det inte betyda att hunden kan sätta sig hos veterinären eller på en kurs med massor av andra hundar, så om man vill att ens hund ska klara av att sätta sig på kommando även i dessa miljöer så måste man träna in det. 

En tjej i mitt område har nyligen skaffat valp och hon verkar tro att valpen redan kan "hit", "kom" och "sitt", men det kan inte den lilla valpen än eftersom hon inte lärt den det. Men vissa människor verkar tro att hundar har någon slags naturlig förståelse för dessa ord, att de kan dessa ord och dess betydelse redan från födseln men så är tyvärr icke fallet (men hundträning hade varit betydligt enklare om det var på detta vis.)

Själv har jag övat i lite varierande miljöer med Zixten och med olika hundar men jag borde träna ännu mer med störningar så därför har jag lagt ner mycket tid på det i helgen. På bild nr 2 kan ni se pojkar som spelar fotboll i det högre hörnet och detta var en kanonbra störning som Zixten fixade alldeles utmärkt! Jag bytte hans långa koppel mot ett kortare och så satte jag fast det i halsbandet så att han kunde röra sig fritt, men samtidigt är det en trygghet för mig utifall han skulle sticka iväg så kan jag snabbt få tag i något. På grund av värmen så har jag inte kunnat träna så långa pass men vi har hunnit med rutan, platsliggning och linförighet. 

Jag har även varit uppe på en av Uddevallas brukshundsklubbar och kört lite tillsammans med en annan hund och det gick också bra (visst dom stack till varandra varsin gång men överlag var de väldigt duktiga). En hel del tandvisningar har gjorts också av olika människor som vi vanligtvis inte tränar ihop med, och detta går bara bättre och bättre! 

Mer träning och mer störningsträning ska jag försöka få till i veckan. Ha en fin söndag i sommarvärmen! 

Vågar man inte satsa så kan man heller aldrig vinna...

Idag har jag och Cattis utmanat våra vovvar, men framför allt har vi utmanat oss själva. Vi jobbade nämligen med båda hundarna lösa samtidigt, vilket vi aldrig tidigare gjort i samma omfattning. Det blev lite fritt följ, en platsliggning, en platssitttning (om man nu kan kalla det så när de sitter bredvid varandra med några meters  mellanrum), inkallningar, rutan och tandvisning. När vi hjälpte varandra med tandvisningen gjorde vi så att den hund som inte skulle få sina tänder undersökta fick öva på att sitta kvar okopplad, en jättebra vardagslydnadsövning för det kan vara knepigt att sitta kvar när matte går fram till en annan vovve men både Freja och Zixten skötte sig exemplariskt. Det var många moment som gick bra idag även om det behövs lite putsning på vissa saker, exempelvis är det svårt för hundarna att sitta en längre stund och båda vovvarna prövade att lägga sig ner. Men jag säger hellre att de lägger sig än att de springer till varandra men vissa som har väldigt höga tävlingsambitioner skulle nog kalla dessa två alternativ för pest och kolera. Men för oss var det ändå en vinst att de kunde skita i varandra när de var lösa och fokusera på oss istället.  


Efter träningspasset så tror jag att vi alla var nöjda och vi tvåbenta var nog lite förvånade över hur bra det gick å vi förstod att det är ju vi som hållit tebax våra hundar, men nu börjar vi äntligen känna oss lite tryggare med att våga satsa lite (under så ordnade former man kan få till givetvis) och man får verkligen ett kvitto på sin satsning när man ser hur fint hundarna sköter sig. Då känns det som att "jaha, var det inte farligare än så här?". 


Vi människor är ju som bekant väldigt olika, vissa drar i handbromsen hela tiden och safe-ar (som jag kallar det) medan det finns de som har en raket i baken och gör vad som helst för att komma framåt även om det sker en del misstag på vägen. Jag tror att jag har varit lite mer av den första sorten, handbromssorten, en bromskloss helt enkelt men nu har jag äntligen införskaffat mig en liten raket som ger mig den där extra skjutsen framåt som jag så väl behöver =)


Ha en underbar fredag och helg!


//Annelie och världens godaste labbe Zixten blixten ;)

Zixten rocks!

För ett tag sedan köpte jag en rockring. Jag såg två användningsområden med den, dels så skulle jag själv rocka ibland och sedan så tänkte jag lära Zixten att gå och sätta sig i den. Men som alla visa människor vet så blir det sällan riktigt som man tänkt sig; den var på tok för liten för mig att rocka med och Zixten föredrog att rocka på sitt eget sätt han =)

För er som gillar att läsa om lydnadsträning:

Trots att det har regnat två kvällar i rad så har jag haft motivation till att träna med Zixten och jag måste säga att det finns fördelar med att träna när det regnar och det är att det knappt är någon annan människa ute så jag vågar ha honom lös. Ett tag la jag ner mycket tid på att ha honom okopplad men så fort jag slarvar med att ha honom lös regelbundet så får vi bakslag. Idag tex så stack han några meter ifrån mig i skogen då han hittade något ätbart! Nåväl det var ju egentligen inte detta jag skulle skriva om utan jag tänkte berätta vad vi tränat på de senaste två dagarna. =)

* Hakan i backen när han ligger ner. Tidigare har Zixten lagt sig ganska snett med kroppen men jag tycker att "hakan i backen" har hjälpt så att han ligger rakare. Zixten tycker väldigt mycket om denna övning och vi har kommit upp i några sekunder, jag vet att det är långt ifrån några minuter som det slutgiltiga målet är men jag tror att vi kan öka tiden ganska snabbt här. 

*Ställande under gång. Jag måste börja tänka på att bara belöna snabba ställanden. 

* Linförighet/fritt följ. Jag har haft väldigt svårt för att hitta motivation till att träna detta men nu börjar jag tycka att det är riktigt kul. Jag försöker variera höger- och vänstersvängar och jag testade även på lite språng marsch. samt helt om Jag tycker att han blir bättre och bättre på att hänga med mig. 

*Rutan. Detta moment ingår i lydnadsklass 2 men varför vänta tills dess med att öva på momentet? Både jag och Zixten behöver få lite nya utmaningar in emellan och jag tycker att han börjar bli duktig på rutan (har använt mig av en target och även provat att plocka bort den.)

* Inkallning. Han håller god fart och sätter sig vid min sida, det enda kruxet är att han ibland slår i min hand med nosen så detta måste jag öva bort. 

Min tanke är att lägga upp en träningsplan för varje dag och ett slutmål för varje vecka så att vi fortsätter att öva även fast jag jobbar heltid. Zixten är mer taggad än någonsin så jag får passa på att utnyttja detta, sedan så kan jag varmt rekommendera att ta en paus ibland. 

  

Avståndsträning är suveränt!

Så här fint kan vi sitta när vi vill...

Hej hopp allesammans! Idag har det varit ett riktigt sketväder rent ut sagt, och det är inte superkul att vara hundägare när regnet blåser in från sidorna. Men igår däremot var det desto roligare att äga en vovvsing för då sken ju solen och det innebar att vi befann oss på kurs! Linförighet, inkallning, hopp över hinder, rutan, ställande under gång, platsliggning samt tandvisning hanns med. Jag tycker att det mesta gick väldigt bra igår men det kanske mest förvånade resultatet var tandvisningen som knappt var några problem alls! Och jag tror att jag har kommit på hemligheten hur man tränar en hoppig hund till att sitta still:

Jobba förebyggande istället för åtgärdande och med detta menar jag att du som tränare ska se till så att hunden inte ges tillfälle att hoppa upp på "domaren", och detta gör du genom att träna med en person på lite avstånd som kommer emot er. Att hunden verkligen vet att den ska sitta kvar gör att den får en uppgift att koncentrera sig på. Dessutom behöver du stärka kontakten mellan er så att hunden tittar på dig istället för på personen som kommer (här kan en bra grund i skvallerträning vara till hjälp). Sedan så ska inte "domaren" belöna din hund med godis utan det ska du själv göra (jag har testat att andra har belönat honom med godis men hans intresse ökar bara då för den personen så jag rekommenderar inte att andra matar din hund i detta läget). 

Ja nu blev det ju väldigt kortfattat här men jag tror ni förstår grejen, dvs istället för att låta hunden göra fel dvs hoppa så ser ni till att den lyckas med att sitta kvar vid förarens sida. När hunden lyckas med något så har du en anledning till att belöna hunden och då kommer intresset att riktas mot dig istället för mot domaren. Se det som att domaren bara har en statistroll i din film där du och din hund är huvudpersonerna. 

Nu ska vi gå ut och träna en kortis =)

Men det vill vi inte!