måndag 14 maj 2012

Avståndsträning är suveränt!

Så här fint kan vi sitta när vi vill...




Hej hopp allesammans! Idag har det varit ett riktigt sketväder rent ut sagt, och det är inte superkul att vara hundägare när regnet blåser in från sidorna. Men igår däremot var det desto roligare att äga en vovvsing för då sken ju solen och det innebar att vi befann oss på kurs! Linförighet, inkallning, hopp över hinder, rutan, ställande under gång, platsliggning samt tandvisning hanns med. Jag tycker att det mesta gick väldigt bra igår men det kanske mest förvånade resultatet var tandvisningen som knappt var några problem alls! Och jag tror att jag har kommit på hemligheten hur man tränar en hoppig hund till att sitta still:

Jobba förebyggande istället för åtgärdande och med detta menar jag att du som tränare ska se till så att hunden inte ges tillfälle att hoppa upp på "domaren", och detta gör du genom att träna med en person på lite avstånd som kommer emot er. Att hunden verkligen vet att den ska sitta kvar gör att den får en uppgift att koncentrera sig på. Dessutom behöver du stärka kontakten mellan er så att hunden tittar på dig istället för på personen som kommer (här kan en bra grund i skvallerträning vara till hjälp). Sedan så ska inte "domaren" belöna din hund med godis utan det ska du själv göra (jag har testat att andra har belönat honom med godis men hans intresse ökar bara då för den personen så jag rekommenderar inte att andra matar din hund i detta läget). 

Ja nu blev det ju väldigt kortfattat här men jag tror ni förstår grejen, dvs istället för att låta hunden göra fel dvs hoppa så ser ni till att den lyckas med att sitta kvar vid förarens sida. När hunden lyckas med något så har du en anledning till att belöna hunden och då kommer intresset att riktas mot dig istället för mot domaren. Se det som att domaren bara har en statistroll i din film där du och din hund är huvudpersonerna. 

Nu ska vi gå ut och träna en kortis =)


Men det vill vi inte!






                









Inga kommentarer:

Skicka en kommentar